"Jag dör om jag inte får surfa" hade jag skrivit i min dagbok då jag fått nyheten om vulkanutbrottet. Så kändes det verkligen också. Men jag tog mig iväg! Vulkanen blev som tur var inte ett sånt stort hot.
Så utomordentligt fint jag fick det också! Här ska ni få se lite bilder från min vistelse i Perkutatan.
 
 
Från balkongen kunde man se ner över restaurangen som vi åt frukost och de flesta middagarna i. 
 
 
De här va där vi surfade varje dag, här vi hängde och käkade lunch.
 
 
Här sitter Siri och Agung på ett fik och dricker kaffe efter en surfsession.
 
 
Kring fiket bor också tre supergoa kattungar och deras mamma. De gosade och busade vi massor med. <3<3
 
 
Här är Runa som är grundaren för retreaten!
 
 
 
De va för söta!
 
 
På vår lay-day drog vi på roadtrip. Här står vi och kikar på ett heligt träd.
 
 
  
 
 
900 svettiga trappsteg ner till vattenfallet som vi skulle bada i, tillbakavägen var desto svettigare haha.
 
 
Kaffebönor.
 
 
 
Fina Anna som jag delade rum med.
 
 
Det var verkligen en upplevelse att bada i vattenfallet. Fantastiskt coolt! Svalt, fläktande, starkt. Kände mig som Brooke Shields i Blue lagoon.
 
 
En utkiksplats där vi stannade och kollade på gummiträd.
 
 
Jag åt ofantligt många fruitplates. Här mådde jag äckligt bra.
 
 
Som en tavla från romantiken.
 
 
Söndag. Vi hann med massor den här dagen. Först var vi på en kremeringsceremoni, det var väldigt fint. Många människor i färggranna kläder som samlades. Vi minglade och önskade den avlidne lycka till i nästa liv.
Efter ceremonin var det surf. Jag hade en superliten bräda den sessionen. Kom ni ihåg då jag skrev att jag hade haft min första stora wipeout? DET VAR INGENTING jämfört med vad jag upplevde den dagen. Usch vad obehagligt det var alltså. Den lilla brädan var som tvål i mina händer och den slets ur mitt grepp hur lätt som helst. Den var ingen trygghet alls, dessutom alldeles för svår för mig.
 
 
Efter vi surfat käkade vi lunch och hängde. Jag tog en helkroppsmassage också, 70kr för en timme! Damerna som masserade var så snälla och duktiga, jag skulle kunna lägga mitt liv i deras händer och känna mig trygg. Så mysiga var dem!
 
 
Sen surfade vi igen, den här gången på en större bräda. Det var mycket roligare! Känner att jag tuffat till mig rejält den här resan. Det har varit svårt med alla wipeouts och de stora vågorna som slänger omkring en. Det var läskigt ibland, särskilt i början. Men nu känner jag mig säkrare, jag vågar satsa och vet hur man ska hantera situationerna.
 
 
Avslutar med en bild på basfödan, ett typiskt mellanmål. Ost-och-tomat-Jaffles, limejuice och färsk frukt. Jag vill inte ens tänka på hur mycket godare allt smakade där. Bananerna var så mycket mer nyanserade och söta, mangon likaså! Ni vet scenen i Ratatouille då Remy äter ost och jordgubbar? Så kändes det att äta frukten på Bali.  Åt snakefruit, papaya och drakfrukt för första gången också! Åh vad gott de var. Den indonesiska maten var väldigt god den med men frukten var helt klart det bästa.
 
Jag har inte fotat så mycket känner jag så här i efterhand. Det gör mig inget. Det var rätt fullt upp nästan hela tiden, sen befann jag mig i många situationer där jag kände att jag inte alls ville fota. Mycket för att det kändes som om de skulle ta bort lite av magin i stunden. Jag har en dagbok full med minnen och det räcker fint för mig!
 
Min sista surfsession var underbar. Det var härligt väder, alla i lineupen var på bra humör, jag surfade många och långa vågor.
 
Det har varit episkt.