impulser

 
Jag borde skissa på den överskådliga framtiden, men det är svårt.
Jag kan inte förutspå hur mina val kommer att spela ut sig, eller hur jag känner och tänker om några månader.
Det är lätt att säga hur man vill saker och ting, men då man väl är mitt i det hela är det inte alltid man trivs.
Jag fick en impuls igår, Nya Zeeland sa en liten röst i mitt huvud. Att dra dit i fyra månader för att fly kylan i Arjeplog samtidigt som jag har möjligheten att surfa.
Jag har tänkt på det så mycket nu, jag önskar att jag kan åka. Samtidigt vill jag inte, men beror det på att jag är osäker eller vill jag inte egentligen bara? Svårt att avgöra...
 
Planen som vagt formats i min hjärna är att jag reser bort nov-feb, de eländigaste månaderna. Om jag ska bo på vandrarhem och jobba på fruktplantage eller volontärarbeta på någonsorts ekologisk farm är ännu oklart.
Jag känner mig stressad över det hela haha. Det känns som om jag vill bestämma mig så snart som möjligt så man kan förbereda sig mentalt. För det är läskigt, andra sidan globen ensam. Men samtidigt så jävla mäktigt, befriande och storslaget.
 
Ibland är det bäst att släppa en bomb där man står, tvinga sig själv att våga.











Kom ihåg mig?